Green Valleys utvecklingsplattform delinvigd i Aarhus

I samband med Circular Bioeconomy Days som hölls på Aarhus Universitet, Foulum 25-27 juni 2019 invigdes den nya, uppgraderade demonstrationsanläggningen för grön bioraffinering. En av de som invigningstalade var Silke Boger, chef vid DG Agri,  som arbetar med jordbruks- och landsbygdsutveckling inom EU. Hon förklarade satsningen som strategisk i den utmaning vi står inför med ökat behov av hållbart producerade proteiner. ”Länder inom EU har olika förutsättningar utifrån geografi och ekonomi, det finns inte en väg framåt för att klara den utmaning vi står inför. Kom ihåg att endast 7% av växtbaserat protein blir mat medan 91% blir foder. Visserligen ger livsmedel en god vinstmarginal men det är en nischmarknad”, påpekade Silke. Trots detta importeras en stor del av det behovet av växtbaserade proteiner från andra världsdelar. Å andra sidan har vi en mogen marknad vad gäller växtbaserade proteiner till foder, där är volymerna höga men marginalerna små, vilket gör det svårt för nya växtbaserade råvaror att stå sig i konkurrensen. Premiumfoder är en marknad som ökar. Silke förklarar egenskaper som ekologiskt och GMO-fritt som möjliga att ta ut ett bättre pris för. Inom mejerinäringen ibland annat Tyskland och Österrike finns en tydligt ökad efterfrågan på foder som är GMO-fritt.

I de första simulerade kalkyler som gjorts för det nya gröna bioraffinaderiet i Foulum ser vi indikationer som ger stöd till det Silke säger. Kalkylen för att kunna ersätta sojaprotein med protein utvunnet ur sidoströmmar från bioraffinadering med gräs som råvara ger positivt bidrag först om du lägger till möjligheten att producera proteinet som ekologiskt. Att hitta en effektiv process där alla sidoströmmar utnyttjas maximalt är nödvändigt för att öppna upp för en kommersialisering. Och det kräver en nära samverkan med näringen. Något som en av invigningens andra talare underströk, Ejnar Schultz, CEO vid den danska rådgivningsorganisationen SEGES:
”För att vi ska lyckas krävs aktivt stöd från beslutsfattare och lantbrukskooperativa företag måste vara beredda att redan nu investera i nya, tekniska lösningar. Gräs är ett konkret alternativ till soja, särskilt om vi i bioraffineringen kan kombinera det med klöver och baljväxter med högt proteininnehåll”.
Ejnar beskrev också möjligheter att andra branscher som söker biobaserade lösningar kan medverka till att göra den tekniska lösningen lönsam genom att använda sidoströmmar till att producera råmaterial för att producera till exempel lego. Ejnar nämner initiativet Danish Protein Innovation som ett nystartat partnerskap där hela värdekedjan samlas för koordinera insatser för mer tillämpad forskning som stöd för dansk produktion av proteiner till foder, livsmedel och läkemedel. Ett av de första områden man väljer att satsa på är stärkt forskning och utveckling i att utveckla foderprotein ur gräs. Här är givetvis Aarhus Universitet Foulum en viktig partner och utvecklingsplattformen för grön bioraffinering blir en bas för vidare forskning inom området.

Implementering av ny teknik går långsamt

Uffe Jörgensen, chef för Center för cirkulär bioekonomi vid Aarhus Universitet och senior forskare inom agroekologi har varit en av de drivande personerna bakom det numera invigda, uppgraderade bioraffinaderiet. Han framförde med tydlighet i sitt föredrag att: “För att möta efterfrågan och samtidigt leva upp till ökade krav på minskad miljö- och klimatpåverkan behövs radikala förändringar i hur vi producerar framtidens proteiner, både för foder och livsmedel. Vi kommer ha mycket svårt att fortsätta öka avkastningen på till exempel vete i Europa utan att samtidigt öka miljöbelastningen. Det som begränsar oss är inlåsningen i redan gjorda investeringar i de odlingssystem vi använder idag. Detta gör att implementeringen av ny, befintlig teknik går långsamt. Samtidigt finns idag starka drivkrafter som kräver förändring, till exempel direktiv om minskat näringsläckage i haven runt Jylland. Lösningen är att odla en större mängd fleråriga växter”. Ett nytt begrepp för detta är Effectivness of strategic perennialization. Uffe beskrev det nya begreppet utifrån att ettåriga växter bör användas i mindre utsträckning till foder, istället bör vi använda en större andel gräsarter. Här arbetar Institutionen för agroekologi vid Aarhus Universitet även med försök som visar på högre avkastning på vallodling med bättre växtodlingssystem som gynnar fotosyntesen under längre period av året. Genom att odla en större mängd gräs kan vi få en högre proteinavkastning (gräs innehåller mer protein än ettåriga grödor) och samtidigt reducera näringsläckage. Vallodling kräver inte heller växtskyddsanvändning i lika hög grad som spannmål, den minskar jorderosionen och ökar den biologiska mångfalden. Kan vi dessutom kombinera bioraffinering med bioenergiproduktion nyttjar vi samma areal ännu mer effektivt.

      

Aktiv dialog med branschen krävs

Slutligen återkommer vi till vikten av att de kommersiella aktörerna, framför allt inom foder- och köttproduktion, tar en aktiv del i utvecklingen av den nya tekniken. Green Valleys kommer att under kommande tre år arbeta med optimering av processtekniken i bioenergiproduktion och sidoströmmarna som produceras till högkvalitativt proteinfoder genom bioraffinering med gräs som råvara. I projektet ingår även att aktivt involvera viktiga intressenter som kan synliggöra marknadens behov och förutsättningar. I dialog med projektets expertis om produktionsprocessen, miljömässiga påverkan och ekonomiska förutsättningar kommer möjliga affärsmodeller att diskuteras tillsammans med branschens aktörer inom hållbar teknik för bioenergiproduktion och högkvalitativt proteinfoder. Att partners inom projekt Green Valleys säkerställer att lantbruks- och livsmedelsbranschens företagares behov är i centrum för lösningsdiskussioner och analyser är en förutsättning för att möjliggöra implementering av gröna bioraffinaderier.

Följ gärna vårt fortsatta arbete inom Green Valleys här >>>

  

 

Ulrika Åkesson, Agroväst
Projektledare