Smart teknik konkretiserar mjuka mervärden

25 januari, 2021

Det pågår idag en bredd av utvecklingsinsatser för att samla in, bearbeta och presentera lantbruksdata som skapar värde i spannmålskedjan, från odlare till butik. Vilka behov kommer uppfyllas och vilka insatser krävas av den enskilde bonden?

Frågorna diskuterades vid ett webinarium arrangerat av Agroväst i januari 2021. Fokus var beräkningar av klimatavtryck i spannmålsproduktion. Fredrik Nilsson, VD Berte Qvarn, bekräftar inledningsvis att intresset för klimatfrågorna ökar och påverkar beslut och strategier framåt för kvarnen i Halland, och för svenska spannmålsproducenter.

Mätningsteknik i spannmålskedjan

”Svenskt ursprung på svensk marknad har ett mervärde idag, mycket tack vare introduktion av Från Sverigemärkningen. Den har betytt mycket för svensk spannmålsproduktion”, menar Fredrik.

Berte Qvarn, som har Sverige som huvudsaklig marknad, arbetar aktivt med hållbarhetsfrågorna genom hela kedjan. De nyckelfaktorer som mäts idag sker efter skörd, men många intressanta nya metoder öppnar upp för analyser som ger möjlighet till justering under innevarande säsong. Exemplet proteinprognoser presenterades av Thomas Börjesson, Agroväst, där tidiga predikterade proteinnivåer kan hjälpa odlaren att fatta beslut om sen kvävegödsling. Det kan också ge stöd i hur skörden bäst planeras, vilka fält som ska väljas utifrån förväntad proteinhalt. Längre fram i kedjan kan informationen också ge stöd till spannmålshandel genom tidiga prognoser om tillgången på spannmål med särskilda proteinnivåer. Lantmännens forskningsstiftelse har gjort det möjligt att under fyra säsonger testa denna nya innovativa metod.

Internationellt testad

Nästa steg är hur vi med digital teknik kan behålla mätparametrar på enskilda partier genom spannmålskedjan. Detta är något som testats i EU-projektet  Smart Agri Hubs i ett så kallat Flagship Innovation Experiment, Valued grain chain. Drivkraften från marknaden idag är att spannmålspartierna hålls så homogena som möjligt. Ju jämnare man kan nå groning och proteininnehåll desto högre värde får ett enskilt parti.

Med GrainSense har man kunnat verifiera möjligheten att redan i samband med skörd göra analyser och selektera på proteinhalt. Till detta kan man vidare koppla mjukvara från Agro Intelli som utifrån prediktering av proteinnivåer skapar en optimal logistikplan för skörden. Med deras programvara kan man följa ett enskilt spannmålsparti från fält, till vagn och vidare till silo. Med en prognosticerad proteinhalt i de olika vagnarna ges möjlighet att få homogena batcher av spannmål i silon. Skandia Elevator fortsätter att utveckla deras Grain Cloud system som ger lantbrukaren enkel uppdatering på läget i lagret av spannmål. Utgångspunkten för vidareutveckling av deras applikation är att det i flera led i kedjan efterfrågas ökad tillgång till information om batcher i lager.

Affärsmöjlighet eller risk

Vi återkommer till frågan om äganderätten av data när Dataväxts Johan Martinsson målar upp trender inom lantbruksdata. Han menar det är viktigt att användare känner förtroende för produktens säkerhet och också att man själv bestämmer vem man vill dela sin data med. Och vi förstår att det ibland tar tid när vi lyssnar till lantbrukare Torbjörn Djupmarker.

”Ny teknik sätter sig inte riktigt med en gång. Jag har ju satts att testa mycket av den nya tekniken i verkligheten".
Han betonar att det värde som man förväntas uppfylla genom kundnöjdhet är ju också förknippat med en risk för producenten.

Torbjörn pekar på många frågor som behöver belysas: Vad ger värde för kunden och vilken risk utsätter man sin produkt för genom transparens? Är det praktiskt genomförbart? Och kommer bonden få ersättning för extra manuellt arbete som krävs?

Automatiserad datainsamling på plats

Torbjörn menar att vi har kommit långt på vägen när det gäller att få tekniken att fungera bra och flera av systemen kopplade till fordon och fordonsverktyg är idag automatiserade. De mjuka mervärdena har inte den självklara drivkraften för bonden idag. Mervärden behöver bäras vidare in i handelsledet och samtidigt ge återbäring till bonden. Nästa steg är att enkelt per automatik sända vidare till en elektronisk marknadsplats som till exempel Skira i Sverige där insamlade data ger en detaljerad, verifierad produktspecifikation. Dessutom kan insamlad data ge en faktabaserad och tydlig bild över produktionskostnader, till exempel genom redovisning av energiåtgång. Tester som gjorts visar att systemen fungerar och är uppbyggda på ett sätt som framåt kan ytterligare automatiseras för att kunna presentera underlag för beräkning av klimatavtryck. LUKE i Finland har inom Smart Agri Hubs arbetat fram ett spännande simuleringsverktyg där man i primärproduktionsledet enkelt kan få presenterat klimatavtryck i spannmål.

Deras produkt, Ecomodules, utgår från primärproduktionen och hur man genom att följa klimatpåverkande aktiviteter kan få relevanta, gårdsspecifika data som ger stöd för ändringar som reducerar klimatavtrycket.

Den obesvarade frågan efter webinariet är vem som lyckas lösa den gordiska knuten där ny teknik redan fungerar i praktiken: Är det konsumentens ökade betalningsvilja för livsmedel med lågt klimatavtryck eller är det myndigheter som kommer sätta en högre lägsta nivå på det som står i butikshyllan? Budskapet från dagen var tydligt: Det är viktigt att man får betalt för insatserna, det får inte bara bli ett nytt lägsta pris. Det är här en verklighetsbaserad klimatberäkning kan komma till nytta genom att man redovisar uppnådd klimatnytta genom ökad kolinlagring spår teamet från Smart Agri Hubs.

Ulrika Åkesson, Agroväst Livsmedel
Text och bild

Nyhetskategorier

Nyhetsarkiv

© 2017 - 
2021
 Agroväst. All rights reserved. Hemsidan är skapad av AlizonWeb AB.