För att hållbart och lönsamt möta kraven på ökad livsmedelsproduktion och minskat beroende av fossila energiråvaror behöver vi presentera tekniker och affärsmodeller som stödjer en ökad nyttjandegrad av åkrar och gräsvallar. Produktion av bioenergi kan ske med metoder som är bättre eller sämre för miljö och klimat. Nya metoder har höga krav på att visa helhetslösningar som bidrar till minskad miljö- och klimatbelastning. Lösningarna behöver vara flera och flexibla. Ett exempel på detta i Västra Götaland är etableringen av en svensk-dansk utvecklingsplattform för grön bioraffinering, Green Valleys. Vid Naturbruksskolan Sötåsen i Töreboda pågår byggnation av demonstrationsanläggning för raffinering av gräs- och baljväxter. Testkörningar är planerade att inledas i maj i år. På Aarhus Universitet i Foulum finns den danska delen av utvecklingsplattformen, en större demonstrationsanläggning där man nu optimerar en uppskalad version av den som byggs i Töreboda.
Vid det gårdsbaserade bioraffinaderiet i Töreboda kommer både färsk och ensilerad grönmassa att användas som råvara. Vid försök i Danmark har man sett ett ökat mjölkutbyte med högvärdigt proteinfoder från färsk grönmassa jämfört med klöver/gräsensilage. För att bioraffinering ska bli kommersiellt intressant behöver anläggningen kunna köras under en större del av året än enbart under växtsäsong. Därför testas olika ensileringsbehandlingar för att säkra en hög andel protein i presskakan även från ensilerad grön biomassa.
Elisabet Nadeau, forskare vid SLU, förklarar:
”Genom grön bioraffinering får vi ut högvärdiga proteinfodermedel från vallen som ett sätt att regionalt producera proteinfoder till idisslare och enkelmagade djur. Vallen, som är flerårig, är ett mer klimatsmart proteinfoder jämfört med ettåriga baljväxter. Presskakan innehåller högvärdigt protein som bryts ner långsamt i vommen eller tas upp först i mag/tarmkanalen för att användas för tillväxt och mjölkproduktion. Dessutom gynnar fibern idisslingen hos idisslare som ger en bra vommiljö”.
Det är viktigt att visa olika avsättningsvägar för de fraktionerna som en bioraffineringsprocess ger. Green Valleys har fokus på högvärdigt proteinfoder som en viktig slutprodukt genom dess höga marknadsvärde och möjlighet att minska vårt beroende av importerat sojafoder. Green Valleys utvecklingsplattform visar möjligheter till utökad samverkan mellan gris-, mjölk- och nötköttsproducenter. Framtida gemensamma investeringar i grön bioraffinering i kombination med biogasproduktion kan öka andelen regionalt producerat foder och bioenergi vilket sänker lantbruksföretagarnas miljö- och klimatavtryck. Genom att införa ökad andel vall i växtföljden bidrar konceptet också till ökad kolinlagring, ökad biologisk mångfald och minskat näringsläckage.
Green Valleys visar fördelar med grön bioekonomi och aktiviteter ledda av Aarhus Universitet Foulum optimerar integrationen mellan grön bioraffinering och biogasproduktion. Här pågår tester som koncentrerar sockerhalt i restjuicen (brunjuicen), den fraktion som blir råvara för biogas. Målet är att skapa en flexibilitet i vilka substrat som kan användas i biogasanläggningen. Till exempel göra lösningen intressant även för de som inte har tillgång till gödsel.
Genom miljösystemanalyser som genomförs av Chalmers kommer Green Valleys visa hur olika processalternativ påverkar miljö- och klimatavtryck. Green Valleys arbete vill visa hur integration mellan bioenergiproduktion och grön bioraffinering kan vara en del i framtida lantbrukets cirkulära system. I kartläggningar som gjorts av Oskar Englund vid Chalmers med flera ser vi att Danmark och Skåne skulle vinna mycket på att föra in mer fleråriga grödor i växtföljderna för ökade mullhalter, dvs ökade kolsänkor. Uffe Jörgensen, Aarhus Universitet, kompletterar bilden med att visa på att om vi strategiskt planterar in åtminstone 10% mer gräsmarker i de mest kvävekänsliga områdena i Danmark kan vi möta EU:s tuffa miljömålsättningar.
Till hösten kommer Green Valleys arrangera demonstrationer och workshops för att visa hur grön bioraffinering fungerar och hur det kan kopplas till biogasproduktion. Det är en styrka för Västra Götalandsregionen att få vara del av en utvecklingsplattform med modern teknik som kan appliceras på gårdsnivå. Agroväst håller arrangemang som planeras, både i Sverige och i Danmark, gentemot de olika intressenterna för detta projekt.
Green Valleys finansieras genom medel från Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak och Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd. Partners i projektet är Västra Götalandsregionens Naturbruksförvaltning, Sveriges Lantbruksuniversitet, Chalmers Tekniska Högskola, Hushållningssällskapet Sjuhärad, Aarhus Universitet och Skive kommune.
Ulrika Åkesson, projektledare Green Valleys
Matilda von Rosen, samordnare intressenter Green Valleys
Originalet till denna nyhetsnotis, som är delvis redigerad, är publicerad i Jordbiten nr 2 2020.
Ulrika Åkesson
Text, redigering och foto